16 augusti, 2011

Mera rötter

I presentationen av mig själv, som man kan läsa här intill, har jag skrivit att jag började fotografera på allvar i mitten av sextiotalet. På den tiden fanns det ännu sommarjobb för ungdomar där det inte krävdes högskoleexamen och tio års yrkeserfarenhet. Jag jobbade som gårdskarl - eller vad man nu ska kalla det - och flyttade soptunnor, klippte gräs och rensade rabatter. En del av inkomsten gick åt till att köpa "hårdvara" som kameror och objektiv och resten sattes in på banken och användes under året till att köpa film, framkallare och fix. På så sätt klarade jag att hålla mitt fotointresse levande. Färgfilm var ganska dyrt och ansågs inte heller riktigt fint bland kompisarna så det var svartvitt som gällde. Filmen hette nästan alltid Tri-X och framkallaren D76.

Framkallning av film skedde i köket när familjen var klar med middagen. För att påskynda processen kunde jag erbjuda mig att diska vilket gladde mina föräldrar även om de insåg att det också låg andra syften bakom än att bara vara hjälpsam.

Tycker fortfarande att svartvitt många gånger är mer tilltalande än färg. Samtidigt är det ibland lättare att få till en bra bild i svartvitt. I synnerhet om motivet innehåller en massa olika färger eller att det finns något lysade rött på fel ställe som drar blicken från det som man vill visa med bilden.

Har sedan en tid känt ett behov av att börja plåta svartvitt igen - på riktigt - inte bara genom att konvertera de digitala färgbilderna till svartvitt. Satte därför i en svartvit film i min Nikon F3 som försetts med ett vidvinkelobjektiv. Upptäckte då återigen att det inte funkar så bra att ställa in skärpan med ett vidvinkel på den typen av kamera. Hade samma problem på den tiden när det var analogt fotograferande som gällde, men hade glömt. Man gör ju gärna det - glömmer det som är besvärligt. Under en vistelse i Stockholm för en vecka sedan köpte jag därför en klassisk kamera för fotografering med vidvinkel - en nyservad och fin Leica M2.

Leica M2 tillverkades mellan 1957 och 1968. Min är från 1963. Kan då en nästan 50 år gammal kamera verkligen vara något att ha? Absolut! Många M2 - inklusive min - fungerar precis lika bra idag som när den var ny. Dessutom finns det inte en enda del i eller på den som är av plast. Allt är i metall. Har inte hunnit få till några bilder med den än. Dessutom saknar den - än så länge - ett objektiv. Men det kommer :)

Här kommer några konverterade bilder från en dag i somras då jag flanerade längs gatorna i Palma. Alla är tagna med Nikon D700 med objektivet inställt på 70 mm. Bilderna är lite lätt beskurna.

Hälsningar
Tom